Stäng

Trallsäsongen är här!

Trallsäsongen är här!

Med vår hjälp kan du bli lite av en expert på trallbygge och vi ger dig både råd och inspiration för din kommande uteplats. Vi hjälper dig inte bara att välja rätt impregnerat virke och skruv för varje projekt utan du får även goda råd om hur du bygger mer miljöanpassat.

VÄLJ RÄTT TRÄSKYDDSKLASS

Det absolut vanligaste trallvirket är förstås tryckimpregnerad furu, som står för ungefär 90% av allt altanvirke i Sverige. Det är inte så konstigt med tanke på hur prisvärt och effektivt det är mot röta, svamp och skadedjur.

Beräkna din materialåtgång med hjälp av Bygga Ute:s materialkalkylator, klicka här.

 

NTR-KLASSAT

PoG:s trallvirke är industriellt tryckimpregnerat vilket är mycket effektivt, då impregneringen tränger djupt in i virket. Vanligast är vattenlöslig saltimpregnering med bor och koppar, vilket ger virket den typiska gröna kulören. Det impregnerade virket vi säljer, tillverkas enligt reglerna från Nordiska Träskyddsrådet (NTR). Allt är märkt enligt deras klassificeringar. Ju högre träskyddsklass, desto högre virkesbeständighet. Observera att det även finns impregnerat trä som är oklassificerat ute i handeln, men utan klassning ingen garanti, så den säljer inte vi. Givetvis går det bra att använda impregnerat virke till mycket annat också, utöver trallbygget, som att användas i konstruktioner som är utsatta för fukt, t ex, bjälkar, fasadvirke, vindskivor, takläkt, balkonger, syllar på grundmur m m. När du kapar impregnerat virke, så blottlägger du kärnveden som inte har samma skydd som splintveden. Behandla i så fall ytan med penetrerande grundolja för att bibehålla skyddet.

 

SAMMA EGENSKAPER

Impregnerat virke har samma egenskaper som obehandlat virke när det gäller fuktrörelser och sprickbildning. Det ger dock en viss fiberresning. Det kan, om man vill, målas och ytbehandlas på samma sätt som oimpregnerat, även om det inte behövs för hållbarhetens skull. Man måste då komma ihåg att ytfuktkvoten inte får överstiga 16%. Kontrollera först med en fuktkvotsmätare.

Kom ihåg att inte slänga eller själv bränna ditt spill av impregnerat virke. Avfall från impregnerat trä ska hanteras enligt anvisningar från kommunens miljökontor.

 

GLAD ELLER SUR GUBBE PÅ TRALLEN?

Få ämnen engagerar snickare så mycket som hur man ska lägga trallen. Ska den ligga med kärnsidan upp (glad gubbe) eller ner (sur gubbe)? Eller rent av godsidan upp? Det är inte helt enkelt att svara på den frågan och delvis upp till eget tycke, men det skiftar också från fall till fall.

 
KONVEX ELLER KONKAV?

För många är idealet förstås en konvex översida som är skön och behaglig att gå på och som samtidigt leder bort regnvattnet snabbt. Konkav trall däremot, kan ge en viss snubbel-/skaderisk med kanter som sticker upp. Den glada gubben har kärnsidan uppåt, vilket ger risk för att årsringarna kan bli parallella med ytan och gör den konkav. Vi har bollat över montagefrågan till Johan Fröbel på Svenskt Trä som kom tillbaka med några praktiska
råd.

 

  • Lägg "glad gubbe" på trall nära mark. Tak, eller inte, har begränsad betydelse. Ökad risk för stickor och  mindre slitstyrka.
  • Lägg "sur gubbe" på trall på balkonger. Ger troligen en konvex trall, i varje fall under de perioder balkongen används (sommaren).
  • Kärnsidan har lägre beständighet än splintsidan. Rötskador uppkommer först i kontaktytan mellan trall och underslag/bärlina, och i vattenfickor. Vid sådan risk ska man vända kärnsidan uppåt, dvs glad gubbe.
  • Söker man en slitstark trall ska man vända kärnsidan nedåt, dvs sur gubbe.
  • Ska man ha en trall med bäst beständighet, så ska man välja kärnfri trall, dvs enbart sidobrädor.
  • En pragmatisk lösning kan också vara att alltid lägga godsidan uppåt, dvs plankans finaste sida.
  • Apropå springans storlek så rekommenderas allt från kloss till 3 mm. Trall nära mark kan du lägga med viss springa. På balkonger lägger du den kloss.

 

 Se vårt sortiment av tryckimpregnerat virke här.

Virke i permanent kontakt med mark/sötvatten samt i konstruktioner ovan mark där personsäkerheten kräver att det inte försvagas eller som kan vara svåra att inspektera eller byta ut, t ex stolpar, trappor, tralläkt på mark, bryggor vid sötvatten, syllar och balkonger.

 

Virke som är väderutsatt (eller kondensutsatt), men inte är i kontakt med mark eller vatten,
t ex plank, staket, fasadvirke, vindskivor, takläkt och tralläkt ovan mark.